onsdag 16 januari 2013

Ungdomsstyrelsen bidragsfördelning till HBTQ 2010-2013

Ungdomsstyrelsen är den myndighet som fördelar bidragen till den ideella sektorn. Det kan handla om kulturverksamhet, antidiskriminering eller annat föreningsarbete [mer info]. Som HBTQ-aktivist tittar jag närmre på bidragen till HBTQ-organisationer.
Ungdomsstyrelsen slår sig stolt för bröstet över att ha delat ut 6,3 miljoner till hbtq-organisationer men vad betyder det egentligen?
Det största bidraget går helt klart till RFSL som också får det största bidraget per avdelning (förening) men ligger riktigt lågt räknat till antalet medlemmar. Jag vågar påstå att RFSL är den centrala och mest inflytelserika hbtq-organisationen i Sverige med viktiga åtaganden inom HIV-prevention och internationell hjälpverksamhet som drivs nästan helt av idella volontärer. Men med den här fördelningen  är det tydligt att det inte är medlemmarna som US anser är viktiga, istället har man valt att belöna HBTQ-studenterna och Öppna Moderater mest per medlem trots ett väldigt lågt medlemsantal och minst antal föreningar. Deras bidrag per förening ligger i klass med RFSL. Det blir tydligare när man tittar på den andra politiska hbtq-organisationen HBTs (Socialdemokraterna) där bidrag per medlem ligger i botten av tabellen och per förening är lägst av alla trots fler än dubbelt så många föreningar 326 medlemmar mot ÖM's 72.
2012 var fördelningen något jämnare men att RFSL och HBTs fick så mycket lägre per medlem än Öppna Moderater är ganska anmärkningsvärt.

  • Vad är det ÖM gör som motiverar en så hög bidragsnivå? 
  • Varför missgynnas RFSL's medlemmar så starkt? 
  • Vad är det som US egentligen går på för förutsättningar och vad är det man vill uppmuntra med den här fördelningen?

2011 var det bara EKHO, HBTs och RFSL som tog emot bidrag från US av de som fått i år. Det året redovisades inte heller antal föreningar så jag antar att US inte var intresserade av det. Jag minns det året väl eftersom det var då jag blev invald i RFSLs förbundsstyrelse. Vår första uppgift som styrelse var att skära kraftigt i verksamheten eftersom det var året bidraget sänktes med 3 miljoner. Det gav starkt utslag på vår verksamhet med mycket onödigt lidande som följd bland människor runt om i landet som behövde den verksamhet vi bedrev. Det är också året vi började öka i medlemsantal för första gången på länge. Många ideella krafter ville hjälpa till och många ville bli medlemmar vilket lindrade problemen något.
När jag jämför åren syns en ganska tydlig trend. Även om det totala bidraget ökat marginellt på tre år har det tydligt minskat på alla fronter för RFSL och HBTs trots att dessa ökat mest i antal medlemmar och föreningar de senaste åren. ÖM's bidrag minskade äntligen i år men det gör inte upp för den kraftiga ökningen av deras bidrag 2010-2011. Även transföreningen FPES backar trots en hårdnackad aktivism för en av samhällets mest utsatta grupper. Roligt också att EKHO fått igen bidraget för även om deras aktivism sällan är av det spektakulära slaget är de en viktig organisation som arbetar med påverkansarbet inom kyrkan och för en gemenskap mellan kristna hbtq-personer.

RFSL, FPES och EKHO, som är partipolitiskt obundna organisationer, missgynnas starkt och tydligt samtidigt som det är de organisationerna som gör det mest kritiska arbetet som faktiskt räddar liv. Det totala bidraget till HBTQ-organisationerna dumpades 2011 och har nu i stort stått still i tre år. Som sosse tycker jag att det verkar vara en medveten metod för att sätta hbtq-organisationerna i konkurrens med varandra för att man helt enkelt inte tycker om ideellt arbete med viktiga frågor som rör mänskliga rättigheter för utsatta grupper men jag kanske bara är paranoid. Jag ska titta på resten av organisationernas bidrag i US's redovisning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar